Susannes blogg

Det börjar likna en sjukstuga här hemma nu. Uffe har också blivit sjuk men det verkar vara nån annan bacill. Feber och huvudvärk.

Jag har aldrig varit med om att magsjuka inte ger med sig. Hela förmiddagarna får jag springa akut. Hållit på i 5 och en halv dag nu. Blir ju alldeles darrig och utmattad. Nu har jag tröttnat och ringt sjukvårdsupplysningen för att få goda råd om hur jag ska bli frisk igen. Får se vad de säger.

Utanför fönstret lyser solen och det är varmt och skönt. Det hade nästan känts bättre om det regnat, fast bara nästan. Nu kan jag smyga mig ut på en stol en liten stund mellan varven.

Idag är det en kille här och monterar vår nya parabol. Efter många turer bestämde vi oss för att stanna hos VIA-sat. De lockade med ny utrustning och halva priset första året, så det gick vi på.

Oj då! I upp till 2 veckor sa hon på sjukvårdsupplysningen att det kunde hålla på. Det är bara att vänta ut det. Jobba kan man göra om man orkar och är noga med hygienen. (Men det kan smitta så länge man inte är fri från symtom)Ingen mjölk ska man dricka, men yogurt går bra. Kunde också prova med aktivt kol, men det är inte säkert att det har någon effekt.

Rena bantningskuren detta, har redan gått ned 3 kilo, vilket bara är positivt. Kanske blir nått till då ;-)

Magsjuka, behöver man säga mer, tror inte det.

Tillbringade 15 timmar på toa med madrass på golvet. Usch och fy

Mår idag bättre men är som ett darrigt kallsvettandes asplöv.

Tog mig dock ner på åkern med Kinna (och Helmer) men det blev tyvärr inte mer än några hundra meter. Men jag blev lite gladare. Djuren är så otroligt söta tillsammans. Bryr sig om varandra fast de är hund och katt.
Båda gillar att vara där jag är helst så nära som möjligt. När jag ligger på soffan lägger sig gärna Kinna i mitt knäväck som en liten boll och katten vräker sig ovanpå mig, och när jag sitter vid datorn kryper Kinna in under skrivbordet och lägger sig (gärna på mina fötter) och Helmer slänger sig på skrivbordet gärna över musmattan. Vilket är fallet just nu. Tror det betyder se mig, klappa mig.
 
Kom just på att jag dessutom nu missar näst sista gången av lydnadskursen. Nästa gång är det avslutning med "låtsas" lydnadsprov. Det kan ju aldrig gå. Vi har ju inte kommit så långt Kinna och jag. Mest mitt fel eftersom vi inte tränat tillräckligt. Det enda som fukar någorlunda är platsligg och hopp. Vi får nog gå en kurs till när jag har lite mer energi. Nu vet jag dock grunderna och kan träna vidare.

Vilken härlig dag synd att jag inte har ork att utnyttja den. Får hoppas på samma fina väder i morgon.

Nu soffläge

Jo då jag klarade att hålla mig vaken hela natten. Och jag sov lite under testet som tur var, även om det inte var lätt att somna sittande i en stol, uppkopplad med en massa sladdar i huvudet. Jag hade trevligt sällskap av Ulla-Britta, som också skulle in till lasarettet och Uffe förståss, vilket gjorde att jag kunde hålla mig vaken på vägen in till Visby, och hem också för den delen. Vi är ena rackare på att hålla låda.

Ulla-Britta och jag hann också med en liten fika medans vi väntade på Uffe, som skulle köpa en kran till husbilen. Tänk att på sjukhuset kunde de inte tala om om kakorna innehöll nötter eller ej. Dåligt tycker jag, på ett sjukhus av alla ställen.

Väl hemma låg jag mest på soffan, även om jag inte sov särskilt mycket, en timma blev det väl. Så kl. 21 stöp jag i säng och sov till halv 8 i morse. SKÖNT. Fast konstigt vad det sitter i, jag stupar nog vid samma tid i kväll skulle jag tro.

I dag har Emelie och jag hittat ett nytt smultronställe. Vi tänkte åka till Gahms när vi kom på att vi skulle rasta Kinna först och jag bestämde mig för skogen i övre Fröjel där jag var när vi hade spårning med allmänlydnadskursen, men när vi kom till avfarten in i skogen satt där en snitzel. Vilket med all säkerhet innebar att där var någon form av pågående hundaktivitet. Så vi fortsatte i stället ned till Vallhagar, jag har aldrig varit där, ivarje fall inte som jag minns. Och jösses vad fint där var. När vi läste på skylten så upplystes man om att man kunde följa en slinga på4,5 km, vilket vi bestämde oss för. Det blev en jätteskön promenad på 1 timme och 10 min. (jag går ju inte så fort nu för tiden) Försmädligt bara att vi inte hade kamera med oss. Jag kan verkligen rekomendera er att besöka denna plats. Fast kanske alla känner till den redan, den är ju faktiskt en sevärdhet/fornlämning.

Måste lägga till att jag behundrar dessa människor som klarar av att jobba natt.

Skriver lite trams för att hålla mig vaken.

Jag är redan nu kl 2:12 så trött att jag har svårt att fokusera på saker.  Men förhoppningsvis är det en trötthetströskel som ska klivas över så att jag snart är lite piggare igen.

Räknar ner tiden som är kvar till kl 6:00

Har hunnit vara ute och hämtat ved. Gått en liten sväng med Kinna. Läst lite. Ätit macka och mjölk. Plockat ur diskmaskinen. Tittat på TV (Usch vad mycket skit det visas på nätterna) hittade ett program om amerikansk akutmotagning och nått kriminalpolisprogram. Det börjar en Beckfilm kl 3:00 som kanske är sevärd.

Något bak eller syning tror jag inte det blir, bara om jag blir riktigt desperat. Fast Uffe hoppas nog att frysen ska vara full av kakor i morgon.

Fick ett förslag om tradera. Ska nog gå in och kolla medans jag har lite omdöme kvar, annars kanske det blir en dyr natt. Sen blir det lite spelande här på datorn.

Kinna ligger och suckar här bakom mig. Tycker väl att matte beter sig på ett underligt sätt. Hon vill nog också gå och lägga sig i sängen (som hon brukar). Husse duger tydligen inte som sängkamrat i varje fall inte när man har en tokig matte att hålla ordning på.

Fortsf. tror jag

Jo då..

Kl 04:16 Fåglarna har börjat kvittra fast det ännu är alldeles mörkt ute och det verkar som om jag kommer att klara av att hålla mig vaken denna låga natt. Skall ta och gå ut en sväng när det ljusnar, brukar kunna vara riktigt mysigt. Snart kan jag gå i duschen och sen ska jag väcka Uffe kvart över 5 så han hinner dricka kaffe innan han ska köra in mig till lassis. Det blir ju mycket trevligare att vara vaken när man har någon att prata med.
Bilresan in blir nog inte heller så jobbig eftersom Ulla-Britta ska åka med in till lassis. Vi brukar kunna hålla låda länge och mycket om ditt och datt.

Sen ska det bli interesant och se om man somnar i en stol med massor av pluppar i huvudet. Får hoppas det så jag inte behöver göra detta fler gånger.

Nästa gång jag skriver här hoppas jag att jag har något vettigt att skriva

Ha de´

HAHAHA Hot hjälper. Jag är nog ingen vidare bloggare har jag kommit underfund med. Jag får försöka bättra mig och skriva lite oftare eller lägga ned.

Jag är lite nervös för hur undersökningen (sömn/insomningsEEG) på fredag morgon ska gå. Och hur i hela friden ska jag kunna hålla mig vaken hela natten före. Jag får nämligen inte sova efter kl.23 i morgonkväll och fram till kl 7 fredag morgon. Dessutom får jag inte dricka vare sig kaffe, te eller CocaCola. Hur ska det gå?? Jag som är så otroligt trött på kvällarna och har ett stort sömnbehov, gärna minst 9 timmar.
Har planer på nattliga promenader med hunden men hon är inte särskilt allert på kvällar och nätter hon heller.
Så är det någon som ser en människa som släpar en hund efter sig mitt i natten mellan den 17 o 18 så är det bara jag som försöker hålla mig vaken. 

Jag har också sparat halva boken som jag läser just nu för detta nattliga vak. Den är väldigt underhållande. Ingen djup och bildande bok utan en ganska ytlig trivial romantisk smörja som är otroligt rolig. Mina hemligheter av Sophie Kinsella.
Den handlar om en tjej som under en flygresa med mycket turbulens avslöjar allt om sig själv för en främmande medpassagerare i tron att hon ska dö. Denna man visar sig sedan vara ägare av det företag hon jobbar för. När han sedan dyker upp på hennes arbete uppstår många roliga/pinsamma händelser eftersom han ju faktiskt vet allt om henne. Som sagt mycket underhållande, så om ni vill ha rolig avkoppling, läs denna.

Sen kan jag säkert spendera någon timme med spel på datorn också, för en gångs skull med gott samvete, kan ju inte gärna sätta igång att tvätta och dammsuga mitt i natten när Uffe ska sova.

Trädgården har blivit städad i varje fall lite grann. (ett tecken på att jag mår lite bättre, även om jag fått hjälp av både Emelie och Uffe) Vedboden har också blivit påfylld tack vare en snäll bekant som kom med en hel traktorvagn full med ved. Och planerna på staket och plank runt gården ska snart sättas i verket hoppas jag. Det är i varje fall beställt jordborrning för staketet. Känns bra. Inte behöver vi frysa nästa vinter och snart kan jag kanske vara ute på gården utan att kolla hunden varje sekund.

Nu ska jag gå ut med vovvarna och sen i väg till jobbet

Kram på er om det nu ännu är någon som går in och läser här :-)

Dags för ett nytt inlägg. Har inte hänt så mycket eller rättare sagt inget som jag kännt varit skrivvärt. Är rädd för att det bara blir gnäll om hur jag mår. Men här kommer en liten rapport i varje fall.

Har varit på fyslabb och gjort EEG och haft en Ekg-bandspelare på mig i ett dygn. Inväntar nu svar från dessa.

Efter att jag jobbat i två veckor så fick ett elakt virus fatt i mig och jag blev riktigt jä...a förkyld med feber och hosta. Men jag var tillbaka på jobbet i onsdags. Vilket förresten medförde en lilten överraskning. På Hemse var det barmark och sol så jag hoppade i gympadojjorna och gav mig iväg. När jag kom till jobbet i Sanda var där snö, ganska mycket snö. Snacka om fel skoval när man jobbar på dagis. Barnen hade haft jättekul på förmiddagen och rullat enorma snöklot.

Nu är det påsk och med lite hjälp från sambon så blev här lite städat och idag har jag varit ute i snöstorm och hämtat in ett ris. I kväll ska det väl bli lite god mat, och i morgon har jag båda barna hemma, vilket var oväntat men otroligt roligt. Emelie skulle egentligent ha firat påsk på Öland med en kompis, men detta blev intsällt pga att dem de skulle åka till inte själva kunde åka till fritidshuset, eftersom deras hund blivit svårt sjuk. Detta resulterade i en mycket besviken Emelie naturligtvis, men en lite gladare mamma.

Elinor ringde också hon och var besviken över en inställd resa. Det var meningen att hon skulle rest med en kompis till Kenya, i april, där kompisens mamma arbetar. Tyvärr hade det uppstått ett litet missförstånd och det blev dyrare än tänkt så nu har hon valt att stanna hemma.

Måste bara skriva att jag ber om ursäkt för hur jag skriver här på bloggen. Det blir mycket talspråk och konstiga meningsföljder och säkert också felstavningar. Lärare som jag är och allt. Men jag orkar inte vara perfektionist här i detta forum. Här vill jag bara skriva för att det är skoj att dela med mig av vad som händer i mitt liv. Så mina kolleger och andra som läser ni får ta det som det blir ;-)

I går hade min lilla dam (Kinna alltså) varit ute på äventyr med förra "lillmattarna" Lina och Maja. De hade gått en riktigt långpromenad bl.a. över en lerig åker (det var nog bara hundarna som tog den vägen) där min lilla stjärna hittat något riktigt mysigt att rulla sig i. Hon såg riktigt skamsen ut i sin leriga uppenbarelse när jag hämtade henne. Jag själv tyckte mest hon såg komisk ut och skrattade gott åt henne. Och till Familjen Jakobsson: Det gjorde absolut ingenting. Det var faktiskt ganska roligt och jag är övertygad om att Kinna hade enormt skoj.

Tjohoo! Igår vann vi en högvinst!!

Inga pengar, men veterinären ringde och talade om att Kinnas tumör var godartad. Vilken lättnad.

Jag har börjat jobba igen denna vecka på 50%. Jättekul att vara tillbaka, barnen är helt underbara. Jag har verkligen saknat dem.
Tyvärr känner jag av min utmattning, eller vad det nu är som är fel, så mer än 50% går inte just nu. Jag hade hoppats att det skulle gå mycket lättare. Är SÅÅÅÅÅÅ trött på att inte orka. Det är så mycket jag vill orka göra som nu bara får vänta. Trädgården behöver tex fixas till. Får väl ta lite då och då nu när solen börjar skina lite mer.

I går hade jag 5 hundar med mig på tur. Härligt! Men den blev inte så långvarig, för Kinna (som nu när hon börjar bli frisk) tror att hon är värsta atleten bestämde sig för att följa ett spår till andra sidan ett stort isbelagt dike. Det var bara det att hon inte nådde andra sidan utan landade i diket. Isen höll naturligtvis inte utan hon plurra i. Av lukten att döma var det modell avloppsdike. Så i stället för en lång skön promenad blev det hem i Ulla-Brittas dusch i stället. Tur att de hade hunnit rusa av sig en hel del innan.

Kinna och jag har också börjat på lydnadskurs denna vecka. Den kommer att bli en stor utmaning för oss tror jag. Mycket moment som måste läras om och in, och mycket för mig att tänka på, som jag har gjort fel tidigare. Men kanske blir hon en lydigare hund i slutändan, så att hon lyssnar på mig när jag försöker hindra henne från att göra dumheter, tex bada i avloppsdiken.

Usch vilket väder! Blåst, ösregn (snöblandat). Var just ute med hunden, gick väl kanske en knapp kilometer och blev genomblöt. Men som jag sa innan jag gick ut -man kan se på saken från olika håll. Negativt - Jag är tvungen att gå ut i regnet för att jag har hund. eller positivt -Jag kommer ut trots att det regnar, för att jag har hund. Väljer det senaste för det var väldigt mysigt att komma in igen.

Förresten brukar man väl säga usch vilket hundväder. Undrar varför? Kinna tycker definitivt inte om när det regnar. Men det kanske är just för att, om man har hund så måste man ut. Vad tror ni?

På tal om hund, så var vi hos veterinären i Roma och tog bort Kinnas stygn igår. Såret ser nu fint ut, men är ännu ganska skört. Kan verkligen rekommendera dessa glada och trevliga veterinärer hos destriktsveterinärerna i Roma.

Oj vad dagarna rullar på. En hel vecka sen jag skrev sist tror jag. Har hunnit med en hel del både tråkigt, jobbigt och roligt.

I förra veckan bet jag sönder en tand. Fick en akuttid och den blev fixad UTAN BEDÖVNING. Jag som är så rädd, var riktigt stolt över mig själv när jag gick därifrån, om än 875 kr fattigare.

På torsdagskvällen blev det äntligen nya gardiner, nu ska jag försöka fixa tyg till kuddöverdrag och nya lampskärmar så jag slipper de rosa från 90-talet.



I fredags blev jag då ett år äldre (42), brukar säga att det inte är mycket att fira längre, men nån sa så här. - Det är klart det är värt att fira man har ju fått leva ett år till. Klokt sagt. Så jag firade med familjen och trevliga vänner och tårta i mängd.
Jag fick bla. 1 timmes massage av mina barn, det ska bli riktigt mysigt.

Lördagen var en tung dag. Vi begravde då vår gulliga, snälla, fantastiska morbror "Nisse". En mycket fin begravning blev det. Thomas Dahlgren sjöng så fint både i kyrkan och vid kaffet, jag tror eller vet förresten att Nisse skulle ha tyckt om det.

Kinnas sår blev infekterat och hon blev hängig och hade mer ont. Hon fick penicillin i fredags och mår nu mycket bättre. Hon är nästan sig själv igen och såret ser torrt och ganska fint ut. På fredag ska vi till Roma för att se om stygnen kan tas bort. Hoppas!

I går kväll var jag och uppvaktade min trevliga arbetskamrat Kerstin Pettersson, Väte som fyllde 60 år. Trevligt att få träffa några av mina fina arbetskamrater igen och Kerstin bjöd på så mycket gott. Kunde nog ha rullat hem på magen istället för i bilen.

Denna vecka är jag hundvakt för Ulla-Britta, Kinnas dagmatte. Nej förresten det är inte Ulla-Britta jag vaktar utan, Bonnie och Mocha, deras hundar så klart. Hon är ute på en välförtjänt liten resa. Hoppas du har det riktigt mysigt i snön. Jag hämtar hundarna på förmiddagen och så får de vara med mig till kvällen då de åker hem till husse. De tycker att det är lite småskumt här och rantar mest runt mina ben. Men de vänjer sig nog om nån dag. Katten stänger vi in så att han slipper bli utskälld och vettskrämd. Det där lät hemskt. Han får naturligtvis komma ut om han vill, men han ligger mest och sover hela dagarna ändå.

                                                         Får vi godis nu?

I kväll är det säsongens sista hockeymatch här i Hemse. Derby mellan VisbyRoma och Sudret, ska bli riktigt skoj hoppas jag. I kväll följer harskramlan med!!

Ja ja, det blev inga gardiner idag heller, kanske i morgon.

Idag fick jag tag i dem på fys-lab (efter två försök). I slutet av april skulle jag få komma och göra mina tester. SUCK sa jag, och plötsligt skramlade hon fram en tid den 10 mars för två av testerna. Har tidigare kollat mina grå (hjärnan alltså, som var ok) och nu ska de kolla om det finns nån aktivitet där inne också, eller vad de nu gör med EEG. Sen ska jag kopplas till en EKG-bandspelare som jag ska bära ett dygn. Det känns faktiskt bra att de kollar en så här noga även om det troligtvis inte är något som är fel.

Det känns som den här dagen bara försvann, (kan bero på att  flera timmar gick åt till olika telefonsamtal) men så är det ju ibland tiden bara försvinner på något vis. Men i morgon kommer det ju en ny dag, vi hoppas på mer vårväder, glada hundar och vänner, och kanske, men bara kanske, nya gardiner.

Oj vad lat jag är. Jag som skulle göra så mycket idag städa och sy gardiner och kanske baka nått gott. Men som vanligt har det inte blivit nånting. (Skyller på den envisa huvudvärk jag har idag) Förresten har jag visst gjort något idag, först tog jag en lugn promenad med både Kinna och Helmer, som har blivit en fena på att smyga med, så det gäller att passa upp när man går iväg längs vägen. Kattskrället har ju inget trafikvett alls. Sen har jag också varit på en härlig promenad med hunddamerna Bonnie, Mocha och Lea. Jag tror alla tre drabbades av akuta vårkännslor för de for som tokar alla tre. Jag fick lite vårkänslor jag med, men for inte runt för det, men allt känns lite bättre när solen skiner och fåglarna börjar kvittra. Kinna fick under tiden vara kvar hos dagmatte Ulla-Britta för ompyssling av såret som har börjat vara lite i ena kanten. Tack U-B för att du hjälper mig och kommer med goda tips och råd, och för alla trevliga fikastunder förståss, hoppas det blir fler sådana som idag, i strålande vårsol. Tempade förresten Kinna för en stund sen och tempen är nu helt okej 38,2 som är hennes normaltemp, SKÖNT.

Jäkl.. jag kom just på att jag glömde ringa till fys-lab vid 12.30, hopplöst med denna "demens". Ringde dit i fredags morse och kom till en svarare som sa -receptionen åter idag 12.30, ringde kl 13.15 och då sa svararen - receptionen åter måndag 7.30. Ringde i morse 8.30 och fick åter svaret -receptionen åter idag 12.30. Jaja får göra ett nytt försök i morgon 7.30.

Nu ska jag bara gå in och spela några spel på King.com, innan jag gör något nyttigt. Tänker så varje gång, men så kan jag bli sittande hur länge som helst. Är det klokt det att leka bort timmar framför datorn? Nej knappast, men jag har förstått att jag inte är ensam om detta. Flera av Emelies kompisar säger att deras mammor också spelar spel på datorn. Förresten så ser jag det som avkoppling lika väl som att sätta sig och läsa eller se på TV. Och jag ska ju koppla av nu. (Försöker hitta på en ursäkt för mitt spelnojjiga beteende) OBS! Jag spelar inte om pengar.

Kom på att jag kanske ska skriva lite om hur läget är med mig just nu.

En del av mina vänner känner redan till allt detta så ni kan ju hoppa över detta inlägg.

I alla fall så har jag varit mer eller mindre sjukskriven sen i oktober månad. Det började väl med att jag fick en inflammation i höften, som har varit riktigt jobbig. Först nu kan jag säga att den är nästan bra. Har gått hos sjukgymnast och tränat med något som heter wet-west i stora bassängen här i Hemse. Det innebär att man får sätta på sig en flytväst som håller en upprätt i vattnet, och sen ska man gå, jogga springa i denna. En ganska udda sysselsättning, men det har hjälpt.
I oktober blev tappade jag orken eller vad man ska kalla det för. Orkade knappt ta mig runt motionsspåret på 2.3 km. Sökte läkare för detta också. Det togs en massa prover men inget fel hittades, och jag fick då diagnosen utmattningsdeppression. Kom så sakta igång igen och i januari när nya terminen började gick jag upp till 75 % och mådde ganska bra tyckte jag. I en vecka hann jag jobba så.
Så den fredagen var jag, som den hockeyfreek jag är, på Sudrets match, då jag plötsligt började känna mig konstig, allt ljud försvann (riktigt läskigt var det) och så svimmade jag av, bara helt kort men jag blev ganska skakis.
Detta hände sen igen på tisdagen, fast då var jag hemma och kunde avstyra svimmningen genom att lägga mig ner. Efter detta blev jag totalt slut och anfådd av minsta lilla fysiska aktivitet. Det blir jag fortfarande ibland, men det har blivit mycket bättre. Har genomgått nya prover och en del undersökningar, men hittills ser allt bra ut. Tack och lov. Jaja nästan allt, det var något litet på EKG:t som kunde vara nått men som inte behövde vara nått för man kan ha det så. (Oj vad svamligt)
Går nu och väntar på de sista testerna, vilket verkar ta en himla tid. Ska ringa Fys-lab i morgon för att se var jag är i kön.
Är sjukskriven februari ut, men tänker sen försöka börja jobba på 50 % igen, blir ganska tråkigt att bara gå och dra här hemma. Nja det var väl inte riktigt sant. Jag är hundrastare för Kinnas dagmatte just nu så jag är ute och rör på mig lite varje dag iallafall, och får prata bort en stund över en kopp fika vilket är trevligt. Jag hoppas att jag ska hinna med att ta ut dom goa hundarna sen med, det är så mysigt när de är fler tillsammans.

    
               Kinna och farmor Bonnie letar maskrosrötter                    och lilla söta Mocha

Detta var ingen kul läsning och jag låter nog lite hypokondrisk, men så här är det i alla fall just nu.

En vanlig ganska händelselös söndag idag. Men tänkte att jag skulle skriva att Kinna mår bra, för er som undrar. Ingen feber och såret ser fint ut, eller så fint det nu kan vara. Hon har en ny modell av halskrage, som ser ut som en uppblåsbar hästsko/öppen badring. Den är i stället för den vanliga obekväma tratten som djur får när de inte ska komma åt att slicka. Jag får säga att jag tycker den är jättebra lätt att ta av och på och öronen kan hänga fritt. Kan verkligen rekomendera den, den är  lite dyrare än tratt (120 kr) men det är den helt klart värd.

Oj vilket härligt väder vi har haft idag (Lördag). Lite puder på marken och solsken. HÄRLIGT!
En stor fördel med detta väder är att Kinna inte blir skitig och får en massa smuts i sitt sår, hon håller sig torr och fin. Fast idag har hon haft tröja på sig på promenaderna för att inte kunna komma åt att klia i såret.

Nyårsrevyn var riktigt bra i år, dom är fantastiskt duktiga tycker jag. Blandat program med dans, sketcher och sång. Om man nu ska välja en favorit så blir det nog Paltens skildring av hur det går till när man blir sjuk och vill träffa en läkare vid vårdcentralen. Har inte garvat så på länge. Han sprang till vårdcentralen för att ta en halsodling, men blev bemött av en receptionist som sa - tyvärr du måste boka tid. -ja men då gör jag det. - nej men du måste ringa och boka tid. Han gick således ut och stälde sig att ringa.... osv.
Mycket träffande och det är inte bara inom sjukvården det funkar så, utan även vid polisen. Emelie gick till polisen för att anmäla sin cyckel stulen (efter att ha läst på internet att hon skulle det) men blev bemött på precis samma sätt -Nej här kan du inte göra någon anmälan det får du ringa och göra eller göra det via internet. 
Ska man skratta eller gråta??

Nu gjorde jag det i alla fall, skapade en blogg alltså. Hade annars sagt att jag inte skulle eftersom jag har så lätt för att dela med mig lite för mycket av mig själv. Men jag får hålla mig på mattan och tänka mig för vad jag skriver.

Troligtvis kommer det mest att skrivas om våra kära husdjur, hunden Kinna och katten Helmer, och om mitt alldagliga liv.

Kinna, eller Rindis Snow Queen som hon egentligen heter, är vår 4a-åriga Engelska springer, hon är egentligen vår dotter Emelies agillityhund men eftersom Emelie tillbringar största delen av sin tid i Visby så har Kinna blivit lite av min hund, och Helmer är en orangegul bondkatt (med ätstörningar, eller rackarns så kort minne.)